Kalla Fakta Topas
Kemisk formel: Al2SiO4(F,OH)2
Densitet: 3,49 – 3,57
Vanliga Fyndorter: Världen över.
Vanliga Behandlingar: Upphettning, bestrålning, ytbehandling
Kristallsystem: Ortorombiska
Brytningsindex: 1,606 – 1,638
Dubbelbrytande/Enkelbrytande: Dubbelbrytande
Birefringrance: 0,010
Transparens: Transparent till opak
Upptäckt år: Känd sedan antiken
Färg: Färglös och en mängd varierande pastellnyanser
Streckfärg: Vit
Hårdhet: 8
Brott: Mussligt
Glans: Glasglans
De flesta som någon gång hört talas om Topas förknippar denna ädelsten med färgen gul, men rent gul är en mycket sällsynt färg på topaser.
Varför förknippas den då med färgen?
Svaret kan sökas i topasens besynnerliga historia, att citrin under en tid ofta felaktigt kallades för topas. Men detta gällde inte enbart citrin, under medeltiden var det vanligt att alla gula stenar kallades topas.
Moraliskt tveksam marknadsföring är inte det moderna samhällets påfund. En av de minst värdefulla smyckestenarna, rökkvarts, kallades länge röktopas i ett försök att få den att låta mer exklusiv. Detta trots att kvarts och topas är två olika stensorter med helt skild kemisk sammansättning.
Det finns två teorier om varifrån ordet topas kommer.
Ett alternativ är från en ö i Röda havet som av grekerna kallades Topazios, men topas skulle även kunna vara inspirerat av ordet för eld i det fornindiska språket sanskrit
Det vi idag kallar topas var en känd ädelsten även under antiken. För grekerna symboliserade topasen styrka medan romarna trodde att stenen förbättrade synen och egyptierna använde den som amulett för att skydda sig mot skador. - tapas. sammansättning.
Topas är en god smyckesten
Med en hårdhet 8 på Moh’s hårdhetsskala är topas bland de hårdaste stenarna i världen, däremot är den något känslig för stötar. Topaskristaller är ofta vackert formade när de växer i berget och har inte sällan en kristallklar kvalitet. När topaskristallerna sedan slipas och poleras får de en närmast krispig lyster.Topas hittas över hela världen, färglös topas är faktiskt en av våra vanligaste ädelstenar. Med de rätta förhållandena i berggrunden kan kristallerna växa sig enorma. Skillnaderna i sällsynthet mellan färglösa topaser och naturligt rosa, gula eller blå topaser är emellertid mycket stora.Färglösa eller blekt tonade topaser kan behandlas med kombinerad värme och radioaktiv strålning för att erhålla den topasvariant som är mest känd idag – den blå topasen.Blå topas påträffas ibland i naturen, skapad av de minimala mängder radioaktiv strålning som förekommer naturligt i berggrunden. Dessa naturligt blå topaser har bland annat påträffats i Ryssland, Nigeria och Australien. Även naturligt ljust gröna topaser kan få sin färg på detta vis, och tydligt gröna topaser är minst lika sällsynta som blå.Det upptäcktes tidigt att gul topas kan värmebehandlas för att få en rosaaktig färg. Men gula topaser i sig är inte längre särskilt vanliga. De förekommer bland annat på Sri Lanka och i Brasilien. Den gula färgen är vanligen utblandad med andra färgtoner såsom brunt eller orange.Vid ryska Uralbergens ädelstensfyndigheter, under tsarernas tid en industri som sprudlade av liv och pengar men av vilken det nu blott återstår en skugga, har rent citrongula topaser hittats.
Imperial Topas – den mest värdefulla
Medan de färglösa topaserna som hittas runtom i världen kan anta enorma proportioner är det ovanligt att hitta fasetterade smyckestenar från Ouro Preto med en vikt över en carat. Imperials som väger mer än tre carat är sällsynta, och stenar över fem carat är samlarobjekt med ansenligt värde och investeringspotential.
Den värdefullaste varianten av topas är så kallad imperial. Namnet kommer av att varianten först påträffades i Ryssland och tillägnades den ryska tsaren. Men de ryska fyndigheterna i Ural är praktiskt taget uttömda och sedan många år är Ouro Preto i den brasilianska regionen Minas Gerais den mest berömda fyndorten. Imperialtopaser från Ouro Preto har en färg med drag av gult, brunt, orange, rosa och, i mycket sällsynta fall, en kraftig rosa som benämns röd. Oftast blandas dessa färger och bildar tillsammans en sherry-lik nyans, i bästa fall med rosa inslag.
Senare fynd, bland annat i Katlang, Pakistan har väckt en het debatt om vad som ska få benämnas imperial. Vissa anser att bara de klassiska stenarna från Ouro Preto och Uralbergen, med korrekt färg, ska få benämnas imperial medan andra menar att en blandning av de rätta nyanserna räcker för att kvalificera en topas för titeln.Topaser med en naturlig, mörkare rosa färg kallas röda. Det kan tyckas underligt, men har sin förklaring i att topas generellt har svårt för att anta intensiva färger. Röda topaser från Ouro Preto är kanske de allra värdefullaste topaserna, med priser på flera tusen dollar per carat.
Äkta eller oäkta?
En smyckesten med namnet mystic topaz är vitt utbredd på handelsplatser där billiga ädelstenar säljs. Det är en sten som rymmer alla regnbågens färger i samma sten.
Färgen är emellertid inte på något vis naturlig. Färgen kommer istället av att man ytbehandlat färglös topas. I många fall är mystic topaz inte ens topas som ytbehandlats, utan bergkristall eller glas.
I skuggan av alla de onaturligt klarblå topaserna och intensivt orangebruna ”imperials” som båda fått sin färg av strålbehandlingar, verkar de naturliga topaserna i viss mån fallit i glömska. De obehandlade topaserna med sina ljuvliga pastellnyanser av gult, grönt, blått och rosa är unika i ädelstensvärlden. De vackert kalla färgerna och den kristallklara kvalitén skapar en annorlunda smyckesten, med stark och närmast krispig lyster.
Varken dessa ädelstenar eller de verkliga imperials från Ouro Preto är värda att ligga i skymundan bakom sina behandlade syskon.
Ännu väntar de naturliga topaserna på den come-back de så väl är värda.
