Guld har det kemiska tecknet Au som kommer av Aurum (betyder morgonrodnad), dess latinska namn.
Det är ett grundämne, det vill säga det består enbart av guld och är inte en blandning av andra ämnen. Guld reagerar inte i luft (rostar,ärgar, oxiderar) vilket gör att den hamnar i gruppen ädelmetaller.
Vidare är guld mycket motståndskraftigt mot vanliga syror och det påverkas nästan inte alls av dessa. Det finns en syra som dock biter på guld och det är kungsvatten, en blandning av 1 del salpetersyra och 3 delar saltsyra.
Smältpunkten för guld är 1.063 C
Denna mycket eftertraktade metall har under århundraden använts som betalningsmedel, värdebeständig tillgång samt som smycken.
Metallen finns som små korn och klumpar i berggrunden, i underjordiska ådror samt i guldrik alluvialjord.
Rent guld har en klart gul färg som traditionellt har ansetts tilltalande med en densitet på 19,3 g/cm³ och är den mest smidbara av alla metaller. Ett enda gram guld kan faktiskt slås ut till ett kvadratmeter stort blad och bladguld kan hamras så tunt så att det blir mindre än 100 nm tjockt, för att bli genomskinligt.
Guldhalten mäts i karat eller fin, rent guld är 24 karat eller 1000 fin.
Guld som skall arbetas till smycken måste legeras (blandas) med andra metaller för att få tillräcklig styrka. Blandningen med andra metaller gör att guldet kan få väldigt olika färg beroende på vad man blandar i. Vanligast i Sverige är en ganska röd guldlegering som består av 75 % guld (18K), 9 % silver och 16 % koppar. Förutom i rött guld så är även vittguld vanligt och denna färg får man fram genom att legera med palladium.
70% av det guld som efterfrågas idag går till smycken, 11% används industriellt och 13% blir rena investeringsobjekt som exempelvis mynt och guldtackor.
Inom industrin används guld till produkter inom tandvård och elektronik där det traditionellt har använts på grund av dess goda resistens mot oxidering samt att materialet är en av de metaller med bäst elektrisk ledningsförmåga.
Guld har använts till smycken sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 1 600 år. Mali-riket i Afrika var under medeltiden känt över hela den gamla världen just på grund av de stora mängderna guld. Guldproduktionen i Europa gick kraftigt ner under medeltiden då de flesta människor intresserade av guld vände sig till Mexico och Brasilien som under 1700-talet stog för större delen av allt guld som producerades i världen. Under tiden 1691-1800 kom från Brasilien guld till ett värde av omkring 2 115 miljoner kronor.
I början av 1800-talet gick produktionen av guld ned till ett relativt minimum, tills åter upptäckten av guld på östra sluttningen av Uralbergen medförde en ny ökning.
1845 var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas.
Nästa stora uppsving var upptäckten av Kalifornien och Australiens guldrika svämlager 1848 respektive 1851. När de rikaste lagren blivit utvaskade så började brytningen av de mäktiga guldförande kvartsgångarna på Sierra Nevadas väst och östsluttningar där den berömda Comstockgången lämnade guld för 300 miljoner kronor 1860-1875.
Sedan dess har Kaliforniens guldproduktion alltjämt sjunkit och är numera knappast nämnvärd. Australiens guldproduktion nådde sin höjdpunkt i Victoria 1857 med omkring 88 ton, 1891 hade den gått ner till 18 ton.
Nästa för världsproduktionen betydande guldfynd gjordes i Transvaal 1882-86. Dessutom upptäcktes de rika guldfälten vid Klondike och Yukonfloden 1896. 1897 lämnade de guld för 9 miljoner, 1898 för 30 miljoner och 1900 för 73 miljoner kr.
Guldproduktion sker i dag på samtliga kontinenter utom Antarktis och största enskilda guldproducerande nation är Sydafrika.
För närvarande är cirka 100.000 ton guld i omlopp. Detta är ”allt” som hittills brutits och vaskats fram. Detta motsvarar en guld kub med 17 meters sidor. (17 X 17 X 17 m.)