Chat with us, powered by LiveChat

Tag Archives: ädelsten

Tävlingsdags!

Har ni deltagit i min senaste smyckestävling som jag har lagt upp på Jewellery by Jennys facebooksida?

Detta är lite av en dubbel tävling då det både är en designtävling mellan min far Anders Fors (ni kan se mer av hans smycken på vigselring.nu som är vår gemensamma hemsida) och mig där ni har äran att vara domare samt därigenom chansen att vinna en ädelsten!

Vi har ritat varsin modell av ring av samma ädelstenar (rökkvarts och limekvarts) och frågan är vilken som blir Er favorit och vem av oss som tar hem äran och går ur tävlingen som en vinnare? 

Lägg Er röst i en kommentar på bilden av de två olika ringmodellerna, dela bilden samt gå in och GILLA på facebook, en av de som lagt sin röst samt utfört de andra två stegen lottas fram och vinner en av ädelstenarna!

Tävlingen pågår fram till den sista mars 2013 och ni kommer till den genom att klicka er vidare här!

Design – en lek med kontraster

Ännu ett hängsmycke/halsband designat av mig.

Som jag sa i min intervju med aftonbladets Sofis mode så inspireras jag oftast av en ädelsten och arbetar sedan fram ett smycke utifrån denna. Precis så gick det till när det här hängsmycket i 18 k vitguld växte fram.

Ädelstenen med den vackert rökiga färgen är en äkta zirkon med en fantasislipning som gör den otroligt spännande.

För att ytterligare framhäva den vackra färgstenen så valde jag att göra en briljant beströdd   stav som kontrast.

Till detta har vi här en kedja, även denna i vitguld, med totalt 8 st briljantslipade diamanter som totalt väger 0.24 ct (kvalité Tw,vs).

Detta hängsmycke går även att få med annan kedja om så önskas samt i 18 k rödguld.

Då detta är en unik ädelsten så tillverkas detta smycke endast i ett exemplar.

Kontakta mig för mer info på jenny@fors.org eller 073 – 526 16 31

Snart ska jag ut på gården och skotta undan lite av all den snö som öste ner igår, säga vad man vill om snö men mysfaktorn ökar en aning när den lyser upp det kalla och gråa. 

Hade ni en bra alla hjärtans dag igår förresten?

Sommardröm

Är det fler än jag som längtar till sommaren?

Här har ni ett hängsmycke som kanske kan släcka er längtan.

Hängsmycke i form av en jordgubbe tillverkad av 18 k vitguld och specialslipad rhodolitgranat. Kedja även denna i 18 k vitguld med briljantslipade diamanter, denna går även att byta mot annan kedja.

Detta hängsmycke går även att få i 18 k rödguld.

Tycker ni om detta smycke men kanske är sugen på att ha någon annan frukt som hängsmycke, tveka inte att höra av er så skissar jag upp förslag utifrån era önskemål.

Kontakta mig på jenny@fors.org eller 073 – 526 16 31

Hur avgör man om en sten är äkta eller ej?

Har fått en fråga av en läsare som jag bett Johannes Orstadius att svara på. Johannes är mycket kunnig när det gäller ädelstenar och skriver bland annat i vår branschtidning kring ämnet.

Har ni själva någon fråga som handlar om ädelstenar, smycken, metaller eller annat som ni undrar över så tveka inte att skriva en kommentar här i min smyckesblogg eller maila mig på jenny@fors.org

Jag ser alltid till att ge er svar själv eller kontakta någon kunnig inom det område som er fråga berör.  

Fråga:

Hejsan,

Jag undrar hur man avgör om en sten är äkta eller ej. Hur ser man på ex rubiner,smaragder och safirer? Och vad betyder det att en sten är zirkon?

Mvh Lilo

Svar:

Hej Lilo!

Ädelstenar är exempel på olika mineral – olika stensorter. De vita kornen i en bit granit heter kvarts. Om de vita kornen hade varit genomskinliga hade de varit en ädelsten – närmare bestämt bergskristall. 

En ädelsten är helt enkelt en bit sten som råkar vara vacker, motståndskraftig och sällsynt. 

På samma sätt som att bergskristall består av mineralet kvarts så är smaragd, safir och rubin också olika mineral. Smaragd består av mineralet beryll, grön blir den genom föroreningar vilka ger mineralet färg. Tänk så vacker en förorening kan vara! Morganit, den rosa sten som Jenny gjort Rosa drömmar samt andra fina smycken av, är en beryll som färgats rosa av andra föroreningar. Denna sten kallas därför av många för rosa smaragd – smaragd och morganit är alltså i grunden samma sak.

Faktum är att det är precis samma sak med safir och rubin. Rubin och safir består båda två av mineralet korund, det är bara olika föroreningar som gjort att de fått olika färger. Röd korund går under namnet rubin och alla andra färger av korund kallas safir.

Att se skillnad på ädelstenar som består av två olika mineral är lätt – de består av helt olika kemiska föreningar. 

Det lättaste sättet är oftast att använda en så kallad refraktometer. Det är ett verktyg som mäter hur bra en ädelsten bryter ljuset. Eftersom olika mineral bryter ljuset olika bra så kan man ofta på direkten se vilket mineral det handlar om. Vad gäller rubin och safir – som består av samma mineral – räcker det med att helt enkelt kika på färgen. 

När man börjar tala om imitationer, i synnerhet syntetiska ädelstenar, blir det genast svårare. Att en ädelsten är syntetisk betyder att den består av samma mineral som om den hade varit naturlig – enda skillnaden är att den växt i laboratorium eller fabriker. Den består alltså av samma sak som sin naturliga motsvarighet och delar därmed dess egenskaper – inklusive ljusbrytningsförmåga. För att skilja en naturlig från en syntetisk ädelsten krävs oftast en undersökning i mikroskop och ett vant öga. Det man tittar efter är oftast karakteristiska orenheter – inneslutningar – i stenen. Naturen har en fantastisk förmåga att ge upphov till variationer hos ädelstenar – variationer i färgfördelning såväl som i inneslutningars utseende – som människan fortfarande inte helt kan efterlikna. 

Mitt bästa tips för att som icke-gemmolog undvika imitationer är att hålla sig borta från kristallklara och oförklarligt billiga stenar. Tänk även på att det är lätt att lura någon som man vet att man bara kommer träffa en gång vilket gör att de risker du tar vid exempelvis köp av ädelstenar utomlands är stora när du inte är kunnig inom området.

Zirkon är en av ädelstensvärldens värsta luringar.

Det många syftar på är en sten med det egentliga namnet cubic zirconia när de säger zirkon, cubic zirconia är en av de mest utspridda ädelstensimitationerna och finns i många smycken världen över. Cubic zirconia är inte på något vis naturlig och produceras i stora fabriker till mycket låg kostnad. Den ser till en början för det otränade ögat ut som en diamant men kommer efter en tids användning att bli nött och därav tappa all likhet med dess förlaga.

Anledningen till att cubic zirconia är en luring är att det finns en äkta, vacker och ibland mycket värdefull ädelsten vars riktiga namn är zirkon. Det är en gammal ädelsten som bland annat nämns flera gånger i bibeln och andra antika skrifter. Denna ädelsten – som enligt min personliga åsikt är en av världens vackraste tack vare att dess dispersion (”eld”) överstiger diamantens – har fått stå i skymundan på grund av att den så ofta sammanblandas med den konstgjorda cubic zirconia. Ett problem som inte blir mindre när till och med expediter i guldsmedskedjebutiker felaktigt kallar cubic zirconia för zirkon.

Ett extraordinärt exempel på en äkta zirkon råkar finnas så nära som i Jennys smycke ’Three Dimension’. 

Hoppas du tycker att du fått svar på dina frågor! 

Johannes Orstadius

Bright green

Här får ni nu se det färdiga resultatet av ringen jag visade i det förra inlägget här i min smyckesblogg. 

Vad tycker ni?

Ring i 18 k vitguld med naturlig beryll från Brasilien med sällsynt grönaktigt gul färg. Stenen väger 8.55 ct.

På klorna som håller fast stenen är briljantslipade diamanter med en totalvikt av ca 0.28 ct (kvalité Tw,vs) infattade.

Unik sten och därav ett unikt smycke som bara tillverkas i ett exemplar.

Kontakta mig för mer info på jenny@fors.org eller 073 – 526 16 31

Precious light

Här har jag gjort en variant på ringen precious utan stenar på sidan. Denna ringen är i 18 k vitguld med en äkta zirkon.

Pris för ringen i detta utförandet på bilden 4.900,- (med reservation för framtida prisjusteringar). Det går sedan att uppdatera denna ring med stenar i skenan om så önskas. 

 

Topas



Kalla Fakta Topas
 
Kemisk formel: Al2SiO4(F,OH)2
Densitet: 3,49 – 3,57
Vanliga Fyndorter: Världen över.
Vanliga Behandlingar: Upphettning, bestrålning, ytbehandling
Kristallsystem: Ortorombiska
Brytningsindex: 1,606 – 1,638
Dubbelbrytande/Enkelbrytande: Dubbelbrytande
Birefringrance: 0,010
Transparens: Transparent till opak
Upptäckt år: Känd sedan antiken
Färg: Färglös och en mängd varierande pastellnyanser
Streckfärg: Vit
Hårdhet: 8
Brott: Mussligt
Glans: Glasglans


De flesta som någon gång hört talas om Topas förknippar denna ädelsten med färgen gul, men rent gul är en mycket sällsynt färg på topaser.

Varför förknippas den då med färgen?

Svaret kan sökas i topasens besynnerliga historia, att citrin under en tid ofta felaktigt kallades för topas. Men detta gällde inte enbart citrin, under medeltiden var det vanligt att alla gula stenar kallades topas.

Moraliskt tveksam marknadsföring är inte det moderna samhällets påfund. En av de minst värdefulla smyckestenarna, rökkvarts, kallades länge röktopas i ett försök att få den att låta mer exklusiv. Detta trots att kvarts och topas är två olika stensorter med helt skild kemisk sammansättning.

Det finns två teorier om varifrån ordet topas kommer.

Ett alternativ är från en ö i Röda havet som av grekerna kallades Topazios, men topas skulle även kunna vara inspirerat av ordet för eld i det fornindiska språket sanskrit

Det vi idag kallar topas var en känd ädelsten även under antiken. För grekerna symboliserade topasen styrka medan romarna trodde att stenen förbättrade synen och egyptierna använde den som amulett för att skydda sig mot skador. – tapas. sammansättning.

Topas är en god smyckesten

Med en hårdhet 8 på Moh’s hårdhetsskala är topas bland de hårdaste stenarna i världen, däremot är den något känslig för stötar. Topaskristaller är ofta vackert formade när de växer i berget och har inte sällan en kristallklar kvalitet. När topaskristallerna sedan slipas och poleras får de en närmast krispig lyster.Topas hittas över hela världen, färglös topas är faktiskt en av våra vanligaste ädelstenar. Med de rätta förhållandena i berggrunden kan kristallerna växa sig enorma. Skillnaderna i sällsynthet mellan färglösa topaser och naturligt rosa, gula eller blå topaser är emellertid mycket stora.Färglösa eller blekt tonade topaser kan behandlas med kombinerad värme och radioaktiv strålning för att erhålla den topasvariant som är mest känd idag – den blå topasen.Blå topas påträffas ibland i naturen, skapad av de minimala mängder radioaktiv strålning som förekommer naturligt i berggrunden. Dessa naturligt blå topaser har bland annat påträffats i Ryssland, Nigeria och Australien. Även naturligt ljust gröna topaser kan få sin färg på detta vis, och tydligt gröna topaser är minst lika sällsynta som blå.Det upptäcktes tidigt att gul topas kan värmebehandlas för att få en rosaaktig färg. Men gula topaser i sig är inte längre särskilt vanliga. De förekommer bland annat på Sri Lanka och i Brasilien. Den gula färgen är vanligen utblandad med andra färgtoner såsom brunt eller orange.Vid ryska Uralbergens ädelstensfyndigheter, under tsarernas tid en industri som sprudlade av liv och pengar men av vilken det nu blott återstår en skugga, har rent citrongula topaser hittats.

 Imperial Topas – den mest värdefulla

Medan de färglösa topaserna som hittas runtom i världen kan anta enorma proportioner är det ovanligt att hitta fasetterade smyckestenar från Ouro Preto med en vikt över en carat. Imperials som väger mer än tre carat är sällsynta, och stenar över fem carat är samlarobjekt med ansenligt värde och investeringspotential.

Den värdefullaste varianten av topas är så kallad imperial. Namnet kommer av att varianten först påträffades i Ryssland och tillägnades den ryska tsaren. Men de ryska fyndigheterna i Ural är praktiskt taget uttömda och sedan många år är Ouro Preto i den brasilianska regionen Minas Gerais den mest berömda fyndorten. Imperialtopaser från Ouro Preto har en färg med drag av gult, brunt, orange, rosa och, i mycket sällsynta fall, en kraftig rosa som benämns röd. Oftast blandas dessa färger och bildar tillsammans en sherry-lik nyans, i bästa fall med rosa inslag.

Senare fynd, bland annat i Katlang, Pakistan har väckt en het debatt om vad som ska få benämnas imperial. Vissa anser att bara de klassiska stenarna från Ouro Preto och Uralbergen, med korrekt färg, ska få benämnas imperial medan andra menar att en blandning av de rätta nyanserna räcker för att kvalificera en topas för titeln.Topaser med en naturlig, mörkare rosa färg kallas röda. Det kan tyckas underligt, men har sin förklaring i att topas generellt har svårt för att anta intensiva färger. Röda topaser från Ouro Preto är kanske de allra värdefullaste topaserna, med priser på flera tusen dollar per carat.

Äkta eller oäkta?

En smyckesten med namnet mystic topaz är vitt utbredd på handelsplatser där billiga ädelstenar säljs. Det är en sten som rymmer alla regnbågens färger i samma sten.

Färgen är emellertid inte på något vis naturlig. Färgen kommer istället av att man ytbehandlat färglös topas. I många fall är mystic topaz inte ens topas som ytbehandlats, utan bergkristall eller glas.

I skuggan av alla de onaturligt klarblå topaserna och intensivt orangebruna ”imperials” som båda fått sin färg av strålbehandlingar, verkar de naturliga topaserna i viss mån fallit i glömska. De obehandlade topaserna med sina ljuvliga pastellnyanser av gult, grönt, blått och rosa är unika i ädelstensvärlden. De vackert kalla färgerna och den kristallklara kvalitén skapar en annorlunda smyckesten, med stark och närmast krispig lyster.

Varken dessa ädelstenar eller de verkliga imperials från Ouro Preto är värda att ligga i skymundan bakom sina behandlade syskon.

Ännu väntar de naturliga topaserna på den come-back de så väl är värda.